Andrés Jimenezu är en av våra plantagearbetare - en lantarbetare. Besök honom i hans hem och ta reda på hur hans arbetsdag ser ut!

Att odla bananer av bästa kvalitet kräver mycket hårt arbete och expertis. Varje bananplanta vårdas och får näring för hand i varje utvecklingsstadium. I den tidiga blomningsfasen tas en del av blommorna bort och fruktklasarna täcks med plastpåsar för att skydda frukten från sjukdomar, skadedjur, vind och väder. Senare tas blommorna i ändarna av frukterna bort och den stora blomman i slutet av plantan skärs av för hand. Den återanvändbara plastfilmen mellan händerna skyddar frukten från friktion och gnidning medan frukten växer. En fullvuxen bananplanta väger cirka 30-50 kg, så den måste stöttas för att inte falla omkull. Därför säkras alla plantor med plastband.

Vi använder endast växtskyddsmedel på våra plantager när det är absolut nödvändigt. Arbetarna bär alltid skyddsutrustning och färgglada kläder så att de är väl synliga för varandra. De får utbildning i hur kemikalierna ska användas på rätt sätt, samt regelbunden repetitionsutbildning.Vi använder minsta möjliga mängd växtskyddsmedel. Dos, frekvens och metod för applicering kontrolleras noggrant. Genom att använda en Eco Weeder kan vi applicera precis rätt mängd på små, riktade områden. Black Sigatoka, en sjukdom som orsakas av aggressiva sporer, angriper bananbladen och kan förstöra en hel plantage på bara några veckor. Det enda sättet att skydda plantorna är att bespruta dem från luften. Plantorna är 4-6 meter höga och kan därför inte behandlas manuellt. Dole arbetar ständigt med att hitta mer miljövänliga sätt att bekämpa denna sjukdom.

Bananplantor är faktiskt gigantiska örtartade växter som ser ut som träd. Plantorna växer från en mängd olika rötter som kallas rhizomer. En av dessa väljs ut för att producera nästa generation av bananplantor. Om du besöker en bananplantage kommer du att se att varje planta producerar tre skott. Det finns ett moget skott som skördas efter några veckor, ett sugskott som tar huvudplantans plats efter skörden och ett annat skott som inte ger frukt men som förser de unga plantorna med näring. Denna cykel kan upprepa sig i 25 till 30 år utan att nya bananplantor behöver planteras manuellt.

När frukterna är redo för skörd skärs plantan ner. De tunga bananklasarna skärs av och bärs försiktigt till ett transportsystem som transporterar bananerna mycket försiktigt till förpackningsstationen.

Genom celldelning bildar bananplantan blad som utvecklas till en pseudostam och ger frukt. Knoppen bildas i den nedre delen av plantan och växer upp genom mitten av pseudostammen till toppen. Den pilformade knoppen skjuter igenom toppen av plantan och dess vikt gör att den ändrar riktning och växer mot marken. Bananer genomgår en unik process som kallas negativ geotropism. I stället för att fortsätta växa mot marken börjar de vända sig mot solen. Frukten växer mot gravitationen, vilket ger bananen dess välkända böjda form. Men varför är det så? Svaret ligger i bananens botaniska historia. Den har sitt ursprung i regnskogens mellanskikt, där det finns lite solljus. Om frukten skulle växa mot den lilla mängd ljus som tränger in i sidled genom vegetationen, skulle växten kunna få övervikt och välta. Bananerna utvecklade därför ett sätt att växa mot ljuset utan att plantan destabiliserades.

En tropisk växt som på det lokala språket kallas taro eller pato används i alla större dräneringssystem på plantagerna. Dessa växter har ett viktigt jobb. De utgör ett naturligt marktäcke som förhindrar att dräneringskanalerna förorenas och bibehåller jordens naturligt höga kvalitet. Både dräneringssystemen och växterna inspekteras regelbundet. Bananbladen lämnas också kvar på marken efter skörden för att uppmuntra tillväxten av nyttiga mikroorganismer som är bra för jorden.

Varje förpackningsanläggning har en vattenåtervinningsstation som minskar vattenförbrukningen med 80-90%. Vattnet analyseras och kontrolleras regelbundet för att säkerställa att endast vatten av god kvalitet återförs till plantagerna. Enligt Water Footprint Network (en icke-statlig organisation) förbrukar 1 kilo Dole-bananer från Costa Rica 13 gånger mindre vatten än ägg och 62 gånger mindre vatten än kött.

Ta reda på mer om vårt återvinningssystem.

I Costa Rica kompenserar Dole för de CO2-utsläpp som uppstår när produkterna transporteras till hamn genom att plantera träd och skydda befintlig skog. Dole arbetar med FONAFIFO (Fondo Nacional de Financiamento Forestal), den nationella fonden för skogsfinansiering. Denna organisation rapporterar till Costa Ricas miljöministerium och är en pionjär inom programmet ”payments for eco-service”, som ger bidrag till små markägare i utbyte mot att de skyddar skogarna och den naturliga miljön på sin mark. Dole planterar också träd i buffertzoner och områden som är olämpliga för jordbruk. Där det är möjligt planterar vi inhemska träd som Almendro, Gavilan och Roble Savana. Dole skyddar 2600 hektar befintlig skog och har planterat över 1,4 miljoner träd under de senaste fem åren. Återbeskogning sker året runt som en del av gårdens mål, samt på speciella dagar som miljödagen, då lokala samhällen engagerar sig i planteringen.